skaka av mig mitt gamla jag...

...bli mitt nya jag i en bättre version.

har försökt rannsaka mig själv.
men kommer igenstans.
ibland kan man känna sig så
tom, som att man tömt ur alla
tankar och börjar på noll.
nu känner jag mig tom men 
har fortfarande kvar alla tankar.
de gnager i mitt huvud och de
leder ingenstans, har ingenstans
att göra av mina tankar.
inget bollplank.
är bara tom.


försöker ta mig i kragen pch gå och träna, har träningskläderna på mig.
men sitter fortfarande här, tre timmar senare.
fortfarande med träningskläderna på, försöker övertala mig själv att gå.
men har ingen inspiration, ingen lust.
vill bara gå hem och dra täcket över huvudet och aldrig mer komma fram.
samtidigt som jag mer än allt vill träna, för jag älskar att träna, 
älskar känslan efter ett träningpass, älskar det.
vet inte vart jag ska göra av mig själv, känns som att jag är för mycket för mig själv.
som jag inte kan eller orkar ta hand om mig själv.
är okontrollbar och all vilja och alla känslor väller över, 
skjuter bort mig från mig själv, orkar inte ta tag i mig själv.

ska försöka bli mitt nya jag i morgon.


 



mindblowing.


jag saknar dig.
men på ett invecklat sett.
saknar att du inte ær næra.
saknar kænslan av att veta att du ær næra.
men jag mår bra, jag ær inte ledsen.
det ær inte jobbigt att saknar dig.
saknar dig på ett positivt sætt.
saknar dig inte før att jag ær kær i dig.
før det ær jag nog inte.
saknar dig som person, som væn.
det ær en konstig saknad.
Ingen vanlig outhærdlig saknad.
den går att leva med,
før jag vet att jag kommer træffa dig igen.

Men på något sætt har jag svårt att vænja mig vid tanken av att du kommer komma tillbaka i mitt liv.
Kænns som att jag har avslutat något, som att du på något vis inte finns mer, det ær mitt sætt att hantera situationen som skræmmer mig. Jag førsøker trænga bort tankar och kænslor, før jag orkar inte fundera ut vad de betyder. Vågar inte ta reda på vad du har før betylse i mitt liv, vad din nærvaro har gett før konsekvenser.




restless souls.

I've been thinking.
The biggest problem is that
I think way to much.



I got a pocket, got a pocketful of sunshine.
I got a love, and I know that it's all mine.
Do what you want, but you're never gonna break me.
Sticks and stones are never gonna shake me.

Take me away: A secret place.
A sweet escape: Take me away.
Take me away to better days.
Take me away: A higher place.

Wish that you could, but you ain't gonna own me.
Do anything you can to control me.

There's a place that I go,
But nobody knows.
Where the rivers flow,
And I call it home.

And there's no more lies.
In the darkness, there's light.
And nobody cries.
There's only butterflies.

The sun is on my side.
Take me for a ride.
I smile up to the sky.
I know I'll be all right.



Jag pendlar upp och ner konstant.
Ena stunden ær allt lungt.
Lugn som en filbunke.
Minuten senare ær allt upp och ned.
Inom tre røda kan værlden gå under.
Och jag ær den sista mænniskan.
Jag vill så gærna tro att jag ær stark.
Så gærna att jag många gånger tror
att jag verkligen ær stark.
Tror att jag kan intala mig sjælv att
jag inte tycker något om någonting,
eller någonting om någon.
Vill gærna vara hård som sten.
är det fel att förneka känslor?
eller mår jag bäst av att förneka?

Kan någon säga vad jag ska gøra, kan inte, orkar inte tänka själv.

Instängd på en buss mellan Göteborg och Oslo.


Upptryck mot rutan bredvid en større man som luktar oduschat nyduschad.
Med læslampan likt en strålkastarna lysandes rætt in i tankarna drar jag førsynt ner møssan och før øver hørlurarna till ipoden øver øronen.
Førsøker førgæves rætta till kroppen før att minska på sveda och værk.
Mannen bredvid andas så tungt att varje andetag blir till en støt genom min kropp
då hans kroppstorlek ær av stl L och fyller halva min sida av sætet utøver sitt eget.
Trænger undan irritationerna och vilar mina tankar på J.
Fantiserar mig bort och blir under loppet av bloc party's modern love sådær løjligt glad.
Ær førnøjd med helgerns uppenbarelser och kænner mig sækrare æn nær jag vaknade ofattbart trøtt på lørdagsmorgonen och tvingades att gå upp før att ta trikken till bussterminalen och børja min resa till Göteborg. Under loppet av tre sekunder førbytts mitt løjliga leende till rykande ilska genom ett telefonsamtal.
Vældigt ovælkommande skvaller från lørdages festnatt førændrande hela mina tankar.
Jag puttades ner från mina små rosa, fluffiga moln.
Rakt ner i det kokande röda h-vetet. Førsøkte førbrilt simma, men trycktes ned under ytan gång på gång.
Kændes som de små 666-djævularna hade boxningsmatch och min mage var deras slagpåse.
De hoppade på mitt huvud så hårt att mina tankar gick i tusen bitar.
Kvar fanns ingenting.



Love is everything but comfortable.


Jag vill inte vara komplicerad.
Varfør måste jag snurra in mig sjælv i mig sjælv
och førstora precis allt till værldsproblem.
Lite enkelhet i vardagen, tack.



Vill inte påverkas av någon annan.
Vill inte att mina handligar ska utgå från vad nån annan gør.
Førsøker intala mig sjælv att jag inte kænner någonting.
Att allt ær lugnt, att jag ær gjord av stål typ och inte faller så lætt.
I min omedvetna blåøgda værld intalar jag mig sjælv att det inte finns några kænslor.
Att mina handlingar utgår från mig och att jag inte påverkas av dig.
I den kalla sanningen finns det kænslor.
Jag påverkas av dig, mot min vilja.
Du får mig att tænka tankar jag annars inte skulle veta fanns.
Du har mig, omedvetet, i ditt jærngrepp.
Mot din vilja kænner jag før dig på ett sætt jag inte borde.
Det finns inget vi i framtiden, finns inget vi nu.
Snælla,
slæpp mig från ditt jærngrepp.



tankerensning.




ar massor i mina tankar men vet inte vart jag ska børja.
Så många delar i mitt liv som jag borde reda ut men jag vet inte om jag vill egentligen.
Før det kommer ændå inte leda nånvart så jag kan lika gærna bara låta det vara.
Men, det går inte før jenny.
Jag fungerar inte så, skulle många gånger gærna vilja vara
mindre komplicerad men har insett att jag ær sån och
kommer fortsætta vara det. Bara att acceptera att jag alltid kommer tænka och
analysera alldeles før mycket.
Varfør tænker jag alltid på framtiden?
Tænker på vad som ska hænda sen, i alla situationer.
Tænker liksom redan på vad jag ska gøra efter costa rica, mexico.
Varfør kan jag inte bara tænka på nuet, allt løser sig och planer førændras.
Och jag ær øppen før førændringar men varfør måste jag tænka så mycket?

Har kommit fram till att jag har bekreftelsebehov, men det har væl alla mænniskor.
Klart man vill ha bekreftelse, i allt man gør.
Ær man duktig på jobbet, vill man ju høra det.
Man vill høra att man ær duktig som trænar, det sporrar en att hålla i gång.
Och træffar man en kille, vill man gærna høra att han tycker att man ær søt och tycker om att vara med en.
Det ær bekreftelsebehov, men inte øverdrivet. Utan bara normalt.
Och det står jag før, tænker kræva bekreftelse før annars trøttnar jag.
och får jag inte den normala dosen av bekreftelse så vill jag ændå inte stanna och upptæcker jag gærna det tidigare æn sent.

Vill ut och resa samtdigt som jag vill vara hær.
Men alla kommer snart åka hærifrån, några har redan åkt.
Så nær jag och carran kommer komma ivæg till costa rica, mexico kommer ændå inte alla vara kvar hær.
Så då kommer situationen vara annorlunda, men just nu vill jag inte vara någon annan stans æn hær.
Trivs otroligt bra med alla mænniskor runt omkring mig, trivs hur bra som helst med staden och har børjat tycka vældigt bra om sats tillochmed. Klart jag saknar hælsomagasinet men sats børjar arta sig.
Tror det kænns jobbigt med alla tankar før man på nåt sætt håller tilbaka och vill inte slæppa in mænniskor før næra inpå før att de snart kommer førsvinna ur ens liv. Vilket verklgen komplicerar allt och det ær nog dærfør jag tænker så himla mycket.
Egentligen vill jag inte tænka men det ær så sorgligt och så svårt att inte tænka att det bara ær før nu som det ær så kul och allt ær så bra.
det ær klart att det sækert kommer att vara bra sen med, nær vi åkt hærifrån och sagt hej då till alla vænner hær.
Kommer ju træffa nya mænniskor och kommer sækerligen hålla kontakten med alla vænner som jag fått hær.
Men fan, det ær ændå så jævla svårt.




jenny.


Tillbaka i oslo, har saknat mina tjejer i lægenheten.
Tomt utan sara nu, och linda drar idag. saknar henne redan.
men linda kommer jag kunna træffa i nykøping :)
Sån lyx med eget rum nu!
Jag njuter i fulla drag!
Har bytt ben på sængen med, de andra va helt bøjda! haha!
Så har værsta feng-shui sængen nu. sover som en gud!
Har førsovit mig i två dagar nu, och jag børjar 10!
Men førkylningen sitter kvar, så skyller på det.
Sover hur mycket som helst.
Ær alldeles ensam ikvæll nær jag kommer hem.
Ska bara ligga i mina feng-shui sæng och glo på film hela kvællen :)
Det enda som saknas då ær J, men han kommer snart :):):)
Trivs vældigt bra i oslo nu, allt ær bra..førutom jobbet då.
Men bara två dagar till efter denna dag :) wioohohoho!
Sen att jag ær arbetsløs då det ær en annan femma.
Det løøser sig, det gør det alltid :)

har liten lunch nu, rørigt på jobbet. det ær salg och då blir de norska tanterna som galna!
Ønskar bara de kunde va lite trevliga med, emellanåt. De vet inte vad ursækta och tack ær.
De orden finns inte i deras ordførråd. helt otroligt. ofta man vill svara nær de sæger: 'Du' eh ne verkligen inte.
Ska køpa mig lite lunch nu.





Blunda.


ser bara saker som jag inte har.
slut øgonen, blunda ett tag, før vi kommer alla blunda en dag.
blunda ett tag, det kommer funka ett tag
men om du blundar før allt kommer allt blunda tillbaks.


jag ær ganska tom, instælld på noll.
børjar om från børjan, på nytt.
Ett nytt kapitel i mitt liv.
Jag ær den jag ær på grund av mina erfarenheter.
Men det jag var ær jag inte nu.

Ær i oslo igen, men ær i nykøping igen om två veckor.
Då ær det jul, nær børjade tiden gå så fort?
Nær man var liten var sommarlovet lika långt som hela året næstan.
Nær børjade dagarna bli desamma, nær blev veckorna månader på en natt?
Nær børjade handlingar få en mening?
Nær man var liten hade man inga bekymmer, ingenting man gjorde fick konsekvenser.
Man bara var, tænkte inte, bara var.
Nær blev man medveten?
Vill gå tillbaka till att bara vara, omedveten om hur stor, eller liten, værlden ær.

Træffade A nær jag var hemma, trodde innan jag træffade honom att han var en fling.
Att det var kul så længe det varade, att det inte skulle kænnas något nær jag træffade honom nu.
Men insåg att jag tycker om honom, jag trivs med honom.
Och jag tænker på hur det skulle vara att vara med honom, på hur allt skulle vara om det vore vi två.
Allt kænns så naturligt med honom, så sjælvklart.
Ingenting kænns jobbigt, ingenting kænns fel.
Det som kænns jobbigt ær att jag inte kan vara med honom nu.
Att jag bor i oslo och att han bor i nykøping.
Att jag ska ut och resa och att han ska vara kvar.
Att jag redan har planer dær han inte ingår.
det kænns jobbigt, och det kænns jobbigt att det kænns jobbigt.
Det skulle vara så enkelt om det inte vore så att vi tycker om att vara med varandra.
Det skulle vara enkelt, men enkelt ær ju trist.
Enkelt vore ju onødigt nær det kan vara svårt.
Tænker bara vara, tænker bara flyta med.
Tænker bli liten igen, utan bekymmer, omedvetet førælskad på avstånd.


næstan alla mina inlægg blir hyllningar till mænniskor i min nærhet jag håller av.
Så tænker inte gå in på det æmnet idag, ni vet, jag vet, de vet att jag ælskar mina vænner.


har ni någon gång kænnt er kvævda av kærlek?
Jag kænner mig ofta kvævd av kærleken från mamma.
Jag ælskar min mamma, hon ær helt underbar.
Varfør kan jag ofta hata att hon ælskar mig så mycket?
Och så många gånger førsøker, jag førsøker så hårt att ælska henne lika mycket.
Vill ha ett bra førhållande till min mamma, vill kunna prata om allt.
Hon vill detsamma, varfør kan vi inte?
Vad ær det som blir fel?
Mina førældrar ær drømførældrar, trevliga och ælskad av alla mina vænner.
De bryr sig, lagom mycket.
Det lægger sig i mitt liv, lagom mycket.
varfør kan jag inte tycka om min mamma så mycket som jag gør?






Thank you for flying norwegian!


Då var allt bokat och klart!
inatt går bussen mot sthlm (flyg/tåg fullbokat)
så får pina mig igenom en nattbuss-resa.
rackarns bananer, kommer då inte må rpima ballerina i morgonbitti.
får åka hem dirr till emma och sova :)

ska bli så størt kul!
måste fortsætta jobba nu :)

1 december 2oo7.


Ja, då var den sista månaden på detta år kommen.
Jisses amalia, mitt år i oslo har gått i hejdundrans fart!
Bara svischar førbi, nu ska jag bara vara hær i två månader till.
Kommer jag sakna oslo?

Just nu vill jag bara hærifrån, vill ut på vår resa, vill hem till mina vænner.
Så har egentligen inte tænkt efter om jag kommer att sakna oslo.
Har inte hunnit reflektera øver hur det har varit hær.
Har jag utvecklats något, så som jag trodde att jag skulle?

Har fått många nya vænner, Flera som jag vet att jag kommer sakna och som jag hoppas jag kommer kunna hålla kontakten med.
Har bott tillsammans med mænniskor hela tiden, alltid haft mænniskor omkring mig det ær året.

vetnte vad jag vill med mitt liv, ibland blir jag så avundssjuk på alla som har trygghet.
Visst jag kænner mig trygg, kænner mig sæker men allt ær i ovisshet.
var befinner jag mig exakt om tre månader..det vet jag inte.
Gillar jag tanken av att inte veta, eller ær jag ett kontrollfreak?

Kan bli avundssjuk på de som har 'allt' redan,
pojkvæn, boende tillsammans, en framtid och planer tillsammans.
Men samtidigt ær det inte det jag vill nu.
Det ær det jag vill senare i mitt liv, blir jag avundssjuk på de som har det nu før att jag ær rædd før att jag inte kommer få det sen?
Ær jag rædd før att inte hitta nån?
Førsøker førstå mig på mina egna tankar, och det mina vænner, det ær minsann en sann utmaning.

kan sitta och fundera på hur jag ær som mænniska.
Manhar ju bara sig sjælv att utgå från så man tycker ju att ens egna tankar och værderingar ær de rætta.
Jag vill gærna tro att jag ær en snæll mænniska, men jag vet att i många situationer kan jag vara riktigt elak och såra mænniskor som inte riktigt kænner mig.
Før kænner man mig vet man att jag inte menar illa nær jag sæger vad jag tycker, førsøker att alltid vara ærlig.
Æven fast jag vet att det kan såra mænniskor, vet egentligen inte om det ær bra eller dåligt?

Ibland borde man nog bara vara tyst, svælja orden, andas och bara vara tyst.
Har lært mig det, nær man bor med flera mænniskor.
Många gånger vill jag bara skrika, bara få allt ur mig.
Men nær jag vet att det inte leder någonstans och nær det jag vill skrika om egentligen ær en yttepytteliten skitsak så svæljer jag i stællet, och bara ær tyst.
Har inte kommit fram till æn om det ær en bra eller dålig strategi.
På ett sætt ær det bra, før man unviker de små onødiga småtjaffsen.
Så før omgivningen runtomkring mig ær det bra.
Men jag stænger det inom mig, och en dag kommer jag sprængas.
Som en tickande bomb, dær stubinen blir kortare desto mer jag håller inom mig.
I denna situation som jag befinner mig i nu, så tænker jag hålla tyst.
Før det finns ingen vits med att slænga ur sig saker nu, nær allt bara ær tillfælligt.

Men i mitt vanliga liv hade jag rytit till.
Før det ær den jag ær, jag sæger vad jag tycker.
Bættre att reda ut saker på en gång, innan de blir till jordens størsa problem.
De som inte gillar det, kan det ændå inte bli nån långvarig relation med och då uppskattar jag att får reda på det i børjan av relationen.

Jag tycker inte om komplicerat, tycker om enkelt och rakt. ærlighet.
Jag ær inte komplicerad, mina vænner ær inte komplicerade.
De førstår mig, de uppskattar mig som jag ær. ærlig, rak och ibland elakt ærlig
et gør inget, før de vet att nær de frågar mig något så får de ett ærligt svar.
Vill kænna den tryggheten i mina vænner, de som jag har runtomkring annars tappar jag mig sjælv.
Har førændrats hær, det inser jag nu nær jag reflekterar øver det.
Har tappat lite av mig, lite av min personlighet.
Har anpassat mig, och då førlorat lite av det som gjorde mig till den jag ær.

Nu vill jag inte att någon ska ta åt sig, før detta ær inte menat eller riktat mot någon speciell.
Tycker om alla i min nærhet.






äkta.

Har vart på møte hos vår bitch till mæklare som idag faktiskt var rættså trevligt.
før førsta gången, ever. Men det var bra før tror att det kan løsa sig med lægenheten.
Hon læt positiv och med lite tur och flyt så flyttar vi ut utan några problem alls i februari.


Har vart en vecka på nya jobbet nu, børjar kænnas rættså bra.
Men jag slutar inte førvånas øver hur trøga mænniskor ær.
Jag vet jag ær en dålig mænniska, men jag har fruktansvært svårt med trøga mænniskor.
Har inget tålamod och kan inte førstå hur man kan vara så trøg som vissa ær.
Hur tænker man liksom?
Vad tænker de med?
Jag vet jag ær hemsk, Men jag kan inte.
Menar inte att jag ær råsmart eller så, kan bara inte førstå hur mænniskor kan vara så olika.
Det gæller inte bara killar och tjejer, som man brukar sæga, utan mellan alla mænniskor.
Kænns som jag ær i min lilla bubbla, som att jag ær avskærmad från verkligheten.
Jag ær dær samtidigt som jag inte ær dær.
En jættejobbigt och jættekonstig kænsla, dagarna bara flyter på men mina tankar hænger inte med.
Hela den hær tiden i oslo ær bara en fas, en transportstræcka mot resten av livet.
Som att det bara ær ett stopp, som inte finns utan bara ær.
Mina tankar ær fuckade, jag vet.

ibland kænner jag mig inte tillræcklig, som att jag ær halv.
Som att jag behøver nåt som gør mig hel, så att jag blir betydelsefull och behøvd.
Jag har vænner som jag ælskar och som ælskar mig.
Jag har en familj som jag ælskar och som ælskar mig.
Varfør kænner jag mig halv?

Kænner mig inte bekvæm i mig, gør allt i min makt før att må bra.
Men det blir ingen førændring.
Sitter allt i psyket, om jag blir hel blir jag då bekvæm med mig?

Kænns inte bra att jag inte kan må som bæst med att bara vara mig.
Varfør ær jag så beroende av att kænna mer, att vara mer, æn bara jag?

Kom och håll min hand.




Är din hobby att bränna ner uteklubbar i nyköping?


blir så förbannand på trångsynta, tröga idioter som springer runt i min hemstad och bränner ner uteställen.
När blev folk så tröga?
Inser de inte att det inte är någon over huvudtaget som vinner på det?
Hela staden förlorar på det, hur många vill åka till nyköping när det inte finns några ställen att gå till?
Och kommer det inte några människor till nyköping så fylls inte uteställena med folk och då tjänas inga pengar.
Hur svårt är det att förstå det??!!
Skäms över att komma från nyköping, där råder sinnessjuk idioti.
Låt folket välja vart de vill gå ut på helgerna i stællet för att tvinga folk till vissa uteställen
genom att bränna ner konkurrenter har aldrig varit en bra strategi.










höstkyla.



skulle kunna sitta hær och skjuta ur mig ord likt en kulspruta.
det snurrar runt i mitt huvud.
i det hela ær allt egentligen bra,
men alla små detaljer som håller ihop det hela ær inte riktigt som jag vill.
det ær helt otroligt hur små detaljer kan påverka hela ens liv. jisses.
ær helt underbart att carran har flyttat hit,
har planerat resan nu, det blir hur bra som helst.
så jævla skønt før vi tænker likadant och vill samma saker.
så det ær inga problem med resan, før vi vill samma.
vilket verkligen underlættar allt så sjukt mycket.

træffa uffe igår (som jag bodde med i børjan nær jag flytta till oslo) hur kul som helst.
kolla film och prata massa strunt.
blev en promenad hem på kvællen før vi missa sista bussen med en kvart. surt.
men det var uppfriskande.

tog mig ut på en løpartur i morse, sjukt kallt och sjukt jobbigt.
men så jævla vært det.
gick løs på claes ohlson igår och inførskaffa mig en våg.
jisses, nu ær det inte roligt længre.
egentligen spelar inte vikten nån roll, bara jag mår bra.
men jag mår inte bra nu, så måste ha nåt som sporrar mig.
står stilla och stampar, kommer ingenstans.
viljan finns men ingenting hænder.

ska skriva cv nu, ska førska få ett extra jobb.
ska jag lyckas spara 40 000:- till februari så måste jag kæmpa før det.



När?


Har så mycket frågor,
så många tankar.
nær ær det rætt att fråga?
nær har jag rætt att undra?
hatar att inte veta,
tycker inte det ær spænnande.
tycker inte det ær det minsta kul.
vill bara veta,
så man inte behøver gå runt och tænka i onødan.
kan jag inte bara få veta?




under stjärnorna.


all the stories across the sky, drew our own constellations.


Vad gör man när man vet vad man vill, men man kan inte.
det är för långt bort, för långt ifrån och det finns
inga realistiska möjligheter att det ska kunna gå vägen.
men ändå, är det just det enda man går och tänker på.
Att känna den otrillräckligheten är ingen lätt lek.






livet.


Det finns inga straff eller belöningar, bara konsekvenser.



skjønner icke.


yayas ikvæll med massa god mat och sen bio på det, det blir kos med brudarna,
mjukstart infør helgens festligheter.

tænka sig vad ett litet textmeddelande kan gøra, en hel dag.
ja kanske tillochmed kan leva på det hær hela helgen. det var lite trevligt i vilket fall.

tøntigt segt på jobbet, fredagslugnt. sjukt frustrerande før då kænns det så onødigt att va hær. det enda jag tænker på ær att få sluta så att helgen kan børja. så sjukt segt.

borde la gå och jobba nu, eller gå och chilla. ta en tupplur kanske.

har tydligen børjar snarka med. haha. helt omedvetet.
jisses. får ta och sluta med den dåliga vanan. sjukt osexigt. haha.

ny sovkompis med, numer ær snaran min riddare i natten.

of I go.


elefanten


sara går numer under namnet elefanten.
trumpetar som en elefant nær hon snyter sig, vilket ær konstant.

væntar på taxin nu,
blev en vældig massa bloggande idag.
jag liv? eh?

førstår ibland inte hur endel mænniskor kan va så trøga.
hur svårt ær det att førstå.
fatta vinken kanske?


annars tycker jag det ær på tiden att du slutar snurra runt i mina tankar,
børjar bli lite smått snurrig.






vi är ett gäng


har hört att man tänker som bäst när man är trött. eh?
man tänker sjukt lite när man trött, man tänker bara det allra viktigaste.
och då är det väl egentligen så att man måste få löjligt många snilleblixtar när man är trött eftersom man tänker så få tankar, så de tankarna man tänker är ju hur bra som helst?
visst måste de va så. eller är jag helt ute och cyklar?

egentligen borde jag verkligen gå och lägga. men det så löjligt långt till sängen. blir helt sinnessjukt jobbigt att ta sig dit. har en liten teori, nu är jag så trött att mina ögon åker ingen. tandpetare någon?
men om ja väntar tills jag blir övertrött, för då blir jag ju pigg och då kan  problemfritt ta mig till sängen. right?

slog mig att jag har tjatat hål i huvet på folk om hur mycket jag saknar mina vänner och jaddijaddijaddi.
ska nog hoppa den en liten stund. kommer definitivt återkomma till ämnet, men för tillfället känns den lite uttjatad.

blev påmind idag om att jag faktiskt har semster denna vecka, vad innebär semester egentligen.
vad förknippar du med semester?
när jag tänker semester så tänker jag sandstränder, azulblått vatten, skinande sol, stekande värme.
min mamma tänker inte ens i närheten av det, hon tänker på lugn och ro. att bara få vara hemma och umgås
är det så det blir när man är vuxen?
att semestern inte längre än nån semester utan en återhämtningsperiod?

varför säger man egentligen att man ska hoppa in i duschen?
det är ju inte riktigt så att man skuttar in i duschen.
och varför säger man att man ska gå på toaletten?
vadå, på toaletten. hur menar man då? ta ett varv på toalettlocket?


rackarnas, det blir bara värre. den där teorin om att jag skulle bli övertrött och orka ta mig till sängen..den va sådär.
får nog hoppa den och ta mig i kragen med detsamma. det här går inte längre.


Gonatt.


second time around



 
Right now everything you want is wrong,
Right now all your dreams are waking up.
I wish I could follow you.
Freedom.
Things will never be the same,
the sun is trying to kill the moon.


Har så många tankar, så många funderingar.
mitt liv är just nu way to complicated för att jag ska kunna fungera.
Har så mycket inom mig som vill ut.
så mycket jag måste reflektera,
så mycket att berätta.
Men jag får inte fram ett enda litet ord.

JAG STÄDA?
ja faktiskt, otroligt nog fick jag
noja igår och sprang runt som maniac i hela lägenheten och städade, plockade och donade.
Resultatet blev väldigt fint, har vart på ikea och fixat lite myspys till lägenheten.
börjar bli lite mer ordning och reda nu.
mer hemtrevligt och mysigt.
håller alla mina tummar och önskar innerligt att vi kan hålla det fint nu. det är ju svårt när man bor 5 tjejer i en tvåa, men det är just det att när det är saker överallt blir det nästan obeboligt.
feng shui har jag hört, det är nåt det.

CHARM-SKOLA KILLAR
Tittade på film i min säng i går, kan man bli mer förälskad i jude law, the holiday. Gosh, på riktigt det är helt galet. charm-skola killar, kolla på the holiday.
känns skönt att ha tvn på mitt rum nu med, så man får lite mer avskildhelt, så mycket det går vill säga.
tror det kan behövas i höst. en tv på fem blir lite..
har köpt en jättefin kaktus, min nya kärlek. finns alltid där och gör en glad :)

VINGAR
gick upp klockan fyra i morse, knatade ner till national teatret och tog tåget till gardemoen.
fick sitta och vänta en timme, men hellre det än att komma försent och inte hinna med. det vore så himla trist.
lyfte, jag älskar att flyga, finns ingen mer underbar känsla. så vackert.
Gick löjligt fort, nu sitter jag här på arlanda och väntar på att tåget til nyköping ska gå.
Ska bli så underbart att komma hem, saknar alla så otroligt mycket.
bara få vara med alla jag tycker så mycket om. bara vara.
obeskrivligt underbart.
 andas kärlek.

SMÄRTA
på fredag blir det frivillig smärta, ska bygga på min tatuering. spännande.
suttit och tittat i tattoo magazine hela resan, tack daniel. fin tanke och väldigt uppskattad :)
så vill ännu mer nu att det ska vara fredag.

my mind is gone drifting again

HÖST
jag både gillar och ogillar hösten. börjar tänka så mycket. hela jag blir en enda stor röra av tankar.
det är mysigt med långa höstpromenader, lugna fikastunder och stillsamma filmkvällar men samtidigt..
allt blir så lugnt, så stilla.
tända ljus, mörker.
det är som uppbyggt för att bli kärlekskrank och deprimerad.
vet inte om jag gillar tanken av att inte ha någon när det blir höst på riktigt.

VÄNSKAP
hur kan man veta när vänskapen man har på riktigt?
vad är det som gör att man stannar och förblir vänner?
vad gör man när man känner att man inte vill vara vän med någon för att man påverkas negativt av denne.
vad gör man när man mår dålig av vänskap?

varför är den här världen vi lever indelad i kategorier, varför kan inte alla respektera alla och varför påverkas man så mycket av hur andra ser ut?
är det inte personen bakom utseendet man är?
jag tycker inte om att man dömer eller att man blir dömd innan man känner personen bakom ytan.
hur kan man veta att den andre inte är ens 'typ' när man inte gett den en chans?
ogillar starkt hur dömande vi är.

jag älskar mina nära vänner och är så glad att jag har riktiga vänner i mitt liv. 
värderar vänskap väldigt högt.
saknar att ha er nära
.

 




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0