Min fina farfar.

Jag hinner inte med att tänka, hinner inte med att förstå.
Inte ens två veckor efter min morfar, somnar min farfar in.
Nu får det vara nog, man klarar mycket.
Men det här är lite väl.
Jag vill inte vara här, jag vill va hemma.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0