Håll huvudet kallt.


Jag har blivit så mycket bättre på att hålla käftet
när jag egentligen mest av allt vill skrika högt och rakt ut.
Jag är faktiskt rätt stolt över det, känns lite som ett steg
in i vuxenvärlden
. Ett steg från tonårsrevolterna.
De måste väl ändå va över nu? Jag är ju 23.

Har inte kunnat släppa det jag fundera över igårkväll.
Det har etsats sig fast i hjärnan. Vill inte vara här,
Jag längtar hela tiden till något, vad vet jag inte ens.
Jag vill bara bort. Det va så hemskt, kändes som att det inte spelade någon roll
om jag levde nu
. Jag bara står och stampar på samma jävla ställe.
Det är klart att jag vill leva, va lugna, men måste få något att leva för.

Har sån sjuk träningsvärk i benen, kan knappt gå.
Men jag gillar't. På't igen ikväll, kan tänkas att det blir
rygg, biceps. Maria vad säger du, funkar det?

Nu är det snart lunch = halva dan avklarad!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0