Det vackra livet.

---

Say that I'm a fighter,
to drunk to remember.

Alltså, jag missa tåget med typ två minuter.
Det sög, eftersom det aldrig gått 17.30 prick
nån annan dag denna vecka. Plåstra om såren
med sushi så det va la lugnt. Lyxa till med en
scones till efterrätt med. Och en Veckans nu.
Satt en sjukt fin kille framför mig på andra tåget
hem sen, så rätt nöjd ändå. Det är de små sakern
som gör det liksom. Lunchat med Karro två dar
i rad nu, det är man inte bortskämd med. Mycket
trevligt. Väldigt skönt att få ett break från jobbet med.
Komma ut och få lite frisk luft och ta nya tag på eftermiddan.

Morgonen börja bra, glad och laddad men sen
kom ett störmoment. Jag veeet att jag inte ska
påverkas men det är så förbannat svårt.
Helvete, vissa folk borde inte få vistas bland
folk om de inte kan bete sig.

Ett samtal, jag vet att jag inte är till hundra procent närvarande.
Och det är inget jag varken vill eller är direkt stolt över.
Det är bara jag som far illa av  det, men vet inte vad jag ska
göra åt saken. Har liksom kört av vägen och kommer inte upp ur diket.

Kom hem förbjudet sent, vafan äckel-pendel-liv.
Väl hemma upptäckte jag att toapappret va slut.
Jaja, tar väl en kopp kaffe då...
nehe..kaffefilter..hvete. Mamma...handla kanske?
En storhandling och diskning senare med en kopp
kaffe i handen, kings of leon i högtalarna sitter
jag bekvämt nerkosad i soffan. Halv elva..bara att
ta en dusch och duna då. Liv?