Det vackra livet.

Jag känner mig gammal.


På väg till tåget från jobbet va det studenter överallt,
och alkoholen flödade!
De hällde alkoholen över sig, varandra och alla andra.
Kan inte fatta att det är FYRA år sen jag tog studenten.
I'm old, it's a fact.

Men samtidigt, shit va mycket som hänt sen studenten.
Då bodde jag i Nyköping, hade kille och började
jobba på CMS strax efter studenten.
Får inte plats ens att skriva allt som hänt sen dess.
Hur mycket man har gjort och hur mycket man förändrats.
Nu är jag visserligen tillbaka i nyköping, utan kille men jobbar i stockholm.
Är det så jävla mycket bättre egentligen?
Tänk om (FY & FASA) jag skulle fastna här!
Nejnej, det går inte. Finns inte med på kartan.
Har kört in på en återvändsgränd, och kan inte svänga om.
Det är ju tragiskt.
Ska man ta tag i sitt liv kanske?
VAD ska man göra då?