Sovmorgon. Ja. Tack.


Det här är löjligt, det är inte normalt att vara såhär tröt.
Ögonen går i kors och jag vill mer än allt bara gå och
lägg mig i sängen igen. Tänk sovmorgon, inget att passa.

Ja. Tack.







[Av barn och dårar får man höra sanningen]

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0