Love it.



Älskar pulsen, närheten, människorna.
I need it. Hur kommer det kännas?

Jobbet har vart kul idag, första gången på ett bra tag.
Det har vart full fart och det känns inte en dag för tidigt.
Vinden har vänt, kanske?

Mina fantasier och tankar är helt fucked-up.
Förtår inte hur man kan ens komma fram till
de slutsatser jag gör. Det är nog sjukligt,
en fantaserings-sjukdom. Eller är det det
här som är att vara tjej?

You make me happy,
when times are sad.
You never know how,
how much I love.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0