Det vackra livet. -

Till minne av Eloise.

Nu har Ello också lämnat boet.
Nu är endast de tre musketörerna kvar i nästet.
Återigen, det ær så sorgligt.
Man børjar bli ~~vuxen~~, och det ær sorgligt.
Tænker trotsa ~~vuxen~~livet in i det sista.
Till slut måste jag væl inse att ett nytt
kapitel i mitt kommer att tvingas børja.
Men tænker inte tillåta det nu,
Ær så glad att jag har fått læra kænna
Ello, en underbar mænniska.
Varm, øppen och raktigenom trevlig.
En roskilde-reunion sommar-o8
har det talats om, och den ær ett
måste. Blir man någonsin ~~vuxen~~
egentligen? Kænns som att man
alltid kommer ha barnasinnet
kvar. Hur tænker man nær man
ær gammal liksom. Tænker man
likadant som man tænker nu
eller utvecklas tankesystemet
ænnu mer? Man tænker ju liksom
inte likadant som man gjorde
nær man var barn. Tænk om man
tænker ænnu mer nær man
ær ældre. gahhh. jag kommer
ju bli sinnessjuk om jag tænker
ænnu mer nær jag ældre.
Trotsa ~~vuxen~~livet var det, ja.
Utan tvekan.

2008-01-31 @ 15:11:18 I ett nötskal Permalink

Kommentarer

Trackback