Det vackra livet.

---

Vad är på riktigt egentligen, vad är äkta?
Va på en fest igår, va nån/några andra tjejer där.
Vi snacka allihopa, hade trevligt, vi går ut kommer
ifrån varandra stöter ihop på dansgolvet och
helt plötsligt känner vi inte varann. Vad hände där?

Killarna från samma förfest kom, kyss och kram
och hej vad vi har saknat er! Vi är typ så tajta, bästisar for real.
Ligga inatt eller? Alltså brudar, tjejer är svin. Falska, tillgjorda svin.

Tacka vet jag mina tjejer, de är äkta. inga backstabbing fjollor.
Sjukt trött och less på ytlighet och tillgjordhet, fan va er själva.
Det gör mig inget att ni inte gillar mig, men säg det in my face
och stå för det i stället för att låtsas gilla mig och sen spotta
bakom min rygg. Sträck på ryggen för i helvete. Fjollor.
Ingen gillar alla.

Ledsen över att vissa utnyttjar mina vänner, det är inte ok.
Bara för att ni mår dåligt, behöver bekräftelse eller inte
vågar sträcka på er för att ni är rädda för vad andra tycker
ska ni inte komma här och trycka ner mina vänner.

Man kan inte bete sig hur som helst. Att säga en sak och göra
en annan och sen komma och be om ursäkt femtioelva gånger,
det är inte att vara en bra vän. Det är att inte vara nån vän alls.

Ta itu med dina egna problem, lägg inte över det på andra
som verkligen inte har gjort nånting för att förtjäna den sortens
behandling. Det är ett helvete att bli vuxen, vuxna människor
kan inte bete sig. Det gäller att vara mån om sina nära och
kära och va beredd på det värsta. För titt som tätt stöter man 
på dessa människor som hugger en i ryggen, kan hända 
att de gör de omedvetet men det är fortfarande inte ok.
 

Ta mig tillbaka till barndomen, då dagen för dagen
och problem och bekymmer va en piss i sjön.