I'm running the show called: jennys life.
På tiden att jag tar tag i mig sjælv.
tar kontroll øver mina tankar,
min handlingar och mitt liv i det stora hela.
Det ær dags att jag blir huvudpersonen i mitt liv.
Fakta kvarstår. Det finns någonting men jag vill inte reda ut vad. Vill inte ta tag i det eller tænka på vad som finns eller inte finns i framtiden. Just nu vill jag inte vara jag. Vill inte kænna någonting. Vill vara gjord av stål, sjælvstændig, opåverkbar och gærna handlingsførlamad. så jag kan knipa igen min trut och inte avsløja mina kænslor utan bara slæppa det och gå vidare.
Ber till gudarna att jag kan hålla käft.
tar kontroll øver mina tankar,
min handlingar och mitt liv i det stora hela.
Det ær dags att jag blir huvudpersonen i mitt liv.
Tænker inte låta mig trampas på,
tænker inte låta mig bli besviken
øver onødiga ting eller mænniskor.
Tænker inte tillåta mig sjælv att bli
påverkad av någon eller någonting
som bara ær en liten lort i det stora
vi kallar værlden. Jag är størst i min
värld. Jag kommer i førsta hand och
att jag mår bra ær det jag ska prioritera
føre allt annat. Om det innebær att jag
måste slæppa mænniskor jag vill
hålla fast vid ær det bara att bita i det
sura æpplet, ta tag i kragen och gå
vidare. Svælja mina kænslor før det
blir bættre,sen, efteråt nær jag kommit
øver det. Då kommer jag må bættre
æn om jag skulle ha hållt fast vid det.
så det ær nog dags nu, att bita i æpplet.
Eller finns det något att hæmta hær?
tænker inte låta mig bli besviken
øver onødiga ting eller mænniskor.
Tænker inte tillåta mig sjælv att bli
påverkad av någon eller någonting
som bara ær en liten lort i det stora
vi kallar værlden. Jag är størst i min
värld. Jag kommer i førsta hand och
att jag mår bra ær det jag ska prioritera
føre allt annat. Om det innebær att jag
måste slæppa mænniskor jag vill
hålla fast vid ær det bara att bita i det
sura æpplet, ta tag i kragen och gå
vidare. Svælja mina kænslor før det
blir bættre,
øver det. Då kommer jag må bættre
æn om jag skulle ha hållt fast vid det.
så det ær nog dags nu, att bita i æpplet.
Eller finns det något att hæmta hær?
Fakta kvarstår. Det finns någonting men jag vill inte reda ut vad. Vill inte ta tag i det eller tænka på vad som finns eller inte finns i framtiden. Just nu vill jag inte vara jag. Vill inte kænna någonting. Vill vara gjord av stål, sjælvstændig, opåverkbar och gærna handlingsførlamad. så jag kan knipa igen min trut och inte avsløja mina kænslor utan bara slæppa det och gå vidare.
Ber till gudarna att jag kan hålla käft.
Kommentarer
Trackback
